PÅ DENNA DAG 1847: BYSS-CALLE DÖR

Vi vill på inget sätt påstå att författaren eller kulturpersonligheten om vilken artikeln handlar om hyser våra åsikter. Vi berättar om olika delar av svenskt kulturarv oavsett vilken åsikt utövaren än må ha.

Den 26 april 1783 föddes spelmannen Byss-Calle, vars egentliga namn var Carl Ersson, i Älvkarleby socken. Han kom senare att byta namn till Carl Ersson Bössa.
Som nyckelharpespelman kom han att bli en av de mest kända och uppskattade.
Han var självlärd, ingen i hans släkt var spelman, klockaren Johan Örnmark kan dock ha hjälpt och väglett honom.

Till yrket var han strömmingsfiskare och pråmkarl. Byss-Calle fick sin inspiration från Dalälvens brus och som för många andra spelmän finns det många sägner och berättelser om honom, som ibland har ett stråk av det övernaturliga i sig. Bland annat berättas det om att han hade tre nyckelharpor hängandes på väggen. I stället för att bara välja en för kvällens spelning så frågade han dem vilken som ville med, och fick då svar.
Byss-Calle var mycket väl ansedd och anlitades alltid till större tillställningar runt om i bygden.

Många av Byss-Calles låtar spelas än i dag.

Byss-Calle dog 9 januari 1847, 67 år gammal.

Till hans minne arrangeras en av Upplands största spelmansstämmor, Byss-Callestämman, den tredje söndagen i augusti.
Man har också rest en minnessten vid Gammelgården i Älvkarleby med texten
“Till minne av Carl Ersson Bössa, ByssCalle, 26/4 1783-9/1 1847. Bygdens störste spelman.”